Men kantareller blev det...

Gick lite vilse på kantarelljakten igår. Men bara lite. Mamman, faster Linda o kusin Hannah befann sig mitt i mörkaste skogen när mörkret föll. Tur faster hade varit förutseende nog att ta med ficklampa.. Pappan fick gå ut och tuta för att vi skulle vara säkra på att vi ungefär visste var vi var. Det gjorde vi. ÄNDÅ kom vi ut en bra bit ifrån där vi trodde vi skulle komma ut. Märkligt det där med spökskogar.. Tur att Hannah bara var liiite räddmörk. För det är verkligen mörkt i skogen när det är mörkt ute..