Ibland orkar man helt enkelt inte hålla ögonen öppna.

Det råder ett ovanligt lugn i huset. Det enda som stör friden är diskmaskinens surrande och värmepumpens brummande. Annars är allt som hörs lugna, djupa andetag. Katten sover under sängen. Milton sover raklång i soffan (Han vaknade mitt i sin middagslur och ville kramas, det tog inte långt tid innan han sov igen, men vem har hjärta att bära in honom i sitt svala rum, till en kall säng nu, inte jag iaf..) och Bianca sover gott mitt i kuddhögen/slottet hon byggde i vår säng. Det blev nog för mysigt där bland alla filtar och kuddar och täcken tror jag.
Undra hur länge den här tystnaden varar?

Lediga

Lilla (stora..) tjejjan. Nybadad och ledig från förskolan och femårsgruppen (-Va, ska det snöa, då vill inte jag gå till skogen, jag vill vara hemma och göra snögubbar) Det passar den här tröttmamman bra. Inget körande fram och tillbaka, ingen tidspassning och framförallt en "skrota hemma-dag" som vi väl behöver.. Det är sådana här dagar som hon har tid att ta fram sin Micki-spis med attiraljer och laga en riktig brakmiddag, framdukad med finporslinet på bordet i hennes rum. Sådana här dagar som jag har tid, ork och lust att plocka fram mjöl, ägg och smör och baka kaka. Underbart är det!!

Kan själv

Ta på sig sina stövlar. Öppna trappgrinden. Hämta mat ur skafferiet. Klättra ner i sin säng. Hämta pyjamas. Äta mat. Borsta tänder. Rita. Hälla upp mjölk. Bre smörgås. ALLT kan en ett-och-ett-halvt-åring... Själv..

Oktober.

Snart har halva oktober gått. Tiden rusar ju, som bekant, iväg och snart är det dags för Bianca att fylla år igen. Jisses.. Nåja, det är ju en månad kvar och innan dess har vi lite andra födelsedagskalas att klara av. Oktober är en överhuvudtaget kalastät månad. Större delen av min familj fyller ju då, men även de flesta av Biancas jämnåriga kompisar har prickat in oktober som sin månad. Tur man gillar tårta :-)

Igår åkte vi på utflykt till Borås Djurpark. Det var mycket uppskattat av bägge barnen, djur är roligt att titta på. Pingvinerna facinerade dem båda två en bra stund, så även björnarna som valde att bada precis bredvid vår lunchplats. Och som avslutning på en lång, härlig dag bjöd vi hem familjen Johansson på söndagsmiddag till Biancas stora glädje.

Idag är det säsongsavslutning på fotbollen. Det ska grillas korv och drickas festis. Kommer nog bli livat..

Upp i luften, över stan.

Igår "omsatte" vi en bröllopspresent. Presentkortet från Live-it blev en ballongfärd över Göteborg. Vilken upplevelse!! Det går inte att beskriva känslan i att "långsamt" lyfta upp över träden och driva iväg med vinden. Mot slutet av resan "väntade" vi in ett Ryanair-plan som skulle landa på Säve och det var nog den enda gången i våra liv som vi någonsin kommer befinna oss ovanför ett flygplan i luften :-)
Landningen blev en intressant historia där vi drev fram strax över Lillebys hustak och till sist tog mark mitt på en REJÄLT vattensjuk äng.
Blöta om fötterna och svettiga efter att ha släpat både ballong och korg tvärs över ängen drack vi kaffe och åt pepparkakor och småpratade en stund innan vi trötta och nöjda fick åka hem.

Count my blessings..

Bägge barnen sover fridfullt. Milton på en kudde intill pappsen och Bianca tryggt omstoppad med sitt stora, sköna duntäcke. De är ljuvliga, min familj!!

Gäsp

Man blir trött av att ha morgonpigga barn. Eller morgon och morgon, så här i hösttider räknas väl 0500 som natt?? Oavsett så var det vad klockan var när våra ljuvliga små avkommor piggnade till idag. Det är synd att säga att vi föräldrar gjorde detsamma.
Men visst, det är väl mysigt att vara hoppkudde åt barnen och leka te-bjudning på sängkanten med sin ett och ett halvt-åring klockan sex på morran? Det blev nästan som avkoppling när jag väl kom till jobbet (fast ändå inte, galet mycket folk hela dagen, de ville ju inte ens gå hem efter stängning..)
Så nu kallar kudden högt och tydligt. Är lika bra att hörsamma kallelesen, då jag imorgon ska göra min allra första tidiga morgon sedan jag började jobba. Alltså vara på jobbet 6,45. Gäääääsp!