God fortsättning.

Det fanns ett liv efter flytten. Det som bara skymtat bak horisonten ett tag. Men nu är vi nästan hemmastadda i nya huset och det är SÅ skönt.

Julen kom och gick.Dn var mysig och fin, och fylld av god mat, familj och skratt. Precis som det ska vara.
Nu har jag och barnen jullov och vi bara latar oss. Mormor är och hälsar på och vi gör egentligen ingenting alls, någon av oss. Eller ja, barnen leker såklart! De springer runt, runt, runt. Varv på varv genom köket, vardagsrummet och hallen. Underbart med spring i benen!
Bilder kan jag inte bjuda på några. Jag vet inte var jag har kameran :-) Men den kommer nog snart fram skulle jag tro, de sista lådorna packas upp allt eftersom...

Till Daniel

Älskade, älskade Daniel. Grattis på din 35-årsdag.


I åtta år har du varit mitt allt. Du är en helt fantastisk man på så många sätt och jag beundrar din förmåga att alltid vända allting till något positivt. Jag brukar likna livet med dig med ett spännande äventyr. Man vet aldrig vad som väntar runt nästa hörn. Jag känner dig utan och innan och ändå upphör du aldrig att överraska mig.


Idag fyller du 35 år. Det du har åstadkommit under dessa år är otroligt. Inte bara ditt företag utan framförallt våra underbara barn och vårt liv tillsammans. Dina barn avgudar dig. Bianca skryter om sin pappa som kan "äta kiwi med skalet på och lägga tak på tak" och Milton som många gånger säger "pappa" när han egentligen menar "mamma". Milton som står i fönstret på kvällarna och väntar på att få se dina billyktor på parkeringen. Bianca som kryper upp i ditt knä och pratar om vilken sportbil ni två ska ha nästa gång. Våra barn som bägge två är små minikopior av dig. Jag hoppas innerligt att de har ärvt många av dina egenskaper för det kommer vara dem till stor nytta i livet.


Du är min trygga famn, den som får mig att må bra när allt är på tok. Den som gett mig familj och äventyr, vardag och fest. Världen hade varit en kall och tråkig plats utan dig.


Jag älskar dig så innerligt, min Daniel!!


/Erica

Spökfest

Huset invaderades av sju läskiga figurer igår. Det var nämligen dags för spökkalas. Det var lyckliga ungar som åt tacos och härjade i hela huset..

Underbar

Hej, mitt vinterland.

Så kom snön. Det är halt, blött och slaskigt. Värmepumpen går på högsta för att mota bort kylan. Thermovantar och tjockmössor är framrotade och vinterkängorna framställda. Det är beckmörkt redan klockan fem på eftermiddagen och man somnar i soffan klockan 20.30.
Ändå är det mysigt. Barnen är lyckliga. De har byggt snögubbar på förskolan och rullat jättestora snöklot. De gör spår på altanen och har snöbollskrig.
Mitt på dagen blir det lite extra ljust tack vare snön och på kvällen får vi anledning att tända värmeljus och ta fram filtar att vira in oss i. Och snart kommer julen också...

Ibland orkar man helt enkelt inte hålla ögonen öppna.

Det råder ett ovanligt lugn i huset. Det enda som stör friden är diskmaskinens surrande och värmepumpens brummande. Annars är allt som hörs lugna, djupa andetag. Katten sover under sängen. Milton sover raklång i soffan (Han vaknade mitt i sin middagslur och ville kramas, det tog inte långt tid innan han sov igen, men vem har hjärta att bära in honom i sitt svala rum, till en kall säng nu, inte jag iaf..) och Bianca sover gott mitt i kuddhögen/slottet hon byggde i vår säng. Det blev nog för mysigt där bland alla filtar och kuddar och täcken tror jag.
Undra hur länge den här tystnaden varar?

Lediga

Lilla (stora..) tjejjan. Nybadad och ledig från förskolan och femårsgruppen (-Va, ska det snöa, då vill inte jag gå till skogen, jag vill vara hemma och göra snögubbar) Det passar den här tröttmamman bra. Inget körande fram och tillbaka, ingen tidspassning och framförallt en "skrota hemma-dag" som vi väl behöver.. Det är sådana här dagar som hon har tid att ta fram sin Micki-spis med attiraljer och laga en riktig brakmiddag, framdukad med finporslinet på bordet i hennes rum. Sådana här dagar som jag har tid, ork och lust att plocka fram mjöl, ägg och smör och baka kaka. Underbart är det!!

Kan själv

Ta på sig sina stövlar. Öppna trappgrinden. Hämta mat ur skafferiet. Klättra ner i sin säng. Hämta pyjamas. Äta mat. Borsta tänder. Rita. Hälla upp mjölk. Bre smörgås. ALLT kan en ett-och-ett-halvt-åring... Själv..

Oktober.

Snart har halva oktober gått. Tiden rusar ju, som bekant, iväg och snart är det dags för Bianca att fylla år igen. Jisses.. Nåja, det är ju en månad kvar och innan dess har vi lite andra födelsedagskalas att klara av. Oktober är en överhuvudtaget kalastät månad. Större delen av min familj fyller ju då, men även de flesta av Biancas jämnåriga kompisar har prickat in oktober som sin månad. Tur man gillar tårta :-)

Igår åkte vi på utflykt till Borås Djurpark. Det var mycket uppskattat av bägge barnen, djur är roligt att titta på. Pingvinerna facinerade dem båda två en bra stund, så även björnarna som valde att bada precis bredvid vår lunchplats. Och som avslutning på en lång, härlig dag bjöd vi hem familjen Johansson på söndagsmiddag till Biancas stora glädje.

Idag är det säsongsavslutning på fotbollen. Det ska grillas korv och drickas festis. Kommer nog bli livat..

Upp i luften, över stan.

Igår "omsatte" vi en bröllopspresent. Presentkortet från Live-it blev en ballongfärd över Göteborg. Vilken upplevelse!! Det går inte att beskriva känslan i att "långsamt" lyfta upp över träden och driva iväg med vinden. Mot slutet av resan "väntade" vi in ett Ryanair-plan som skulle landa på Säve och det var nog den enda gången i våra liv som vi någonsin kommer befinna oss ovanför ett flygplan i luften :-)
Landningen blev en intressant historia där vi drev fram strax över Lillebys hustak och till sist tog mark mitt på en REJÄLT vattensjuk äng.
Blöta om fötterna och svettiga efter att ha släpat både ballong och korg tvärs över ängen drack vi kaffe och åt pepparkakor och småpratade en stund innan vi trötta och nöjda fick åka hem.

Count my blessings..

Bägge barnen sover fridfullt. Milton på en kudde intill pappsen och Bianca tryggt omstoppad med sitt stora, sköna duntäcke. De är ljuvliga, min familj!!

Gäsp

Man blir trött av att ha morgonpigga barn. Eller morgon och morgon, så här i hösttider räknas väl 0500 som natt?? Oavsett så var det vad klockan var när våra ljuvliga små avkommor piggnade till idag. Det är synd att säga att vi föräldrar gjorde detsamma.
Men visst, det är väl mysigt att vara hoppkudde åt barnen och leka te-bjudning på sängkanten med sin ett och ett halvt-åring klockan sex på morran? Det blev nästan som avkoppling när jag väl kom till jobbet (fast ändå inte, galet mycket folk hela dagen, de ville ju inte ens gå hem efter stängning..)
Så nu kallar kudden högt och tydligt. Är lika bra att hörsamma kallelesen, då jag imorgon ska göra min allra första tidiga morgon sedan jag började jobba. Alltså vara på jobbet 6,45. Gäääääsp!

Fint besök

Idag får vi fint besök. Mormor och moster kommer och hälsar på. Det är lång väntan för en förskolefri Bianca, men nu är det bara ca en timme kvar. Hon ska nog stå ut..
Mamman går och drar i alla skåp och förvaringsutrymmen, sorterar ut gamla barnkläder för vidarebefodring till loppis respektive Kosovo, leksaker packas ner i flyttlådor och garderober gås igenom. Maaaaassor av gamla fula kläder har fått flytta ut. Det är märkligt att man samlar på sig så mycket genom åren. Vi får bli bättre på "en in en ut" helt enkelt..

Hos frisören

Nu har lilleman varit hos frisören för första gången. Hans hårburr såg ut som en blondare variant av svinto så när jag och Bianca var och klippte oss passade vi på att slänga upp Milton också i frisörstolen. Han var minst sagt skeptisk. Vad sysslade tanten med egentligen? Nej, det där tänkte han inte vara med om. Tur att frisören är snabb i vändningarna, för han vred och ålade sig som en mask. Nu ser han ut ungefär som han gjort hela tiden, men med aningens mindre burr högst upp. (Håret lockar sig dock inte längre lika bedårande bak i nacken som det gjorde innan saxens framfart, men det är bara en tidsfråga innan det är lika långt igen tack och lov)

Efter en lång helg.

Två trötta små barn sover sött i sina sängar. En trött mamma och en trött pappa har kollapsat i soffan. Det har varit en intensiv helg för alla i familjen. Men nu är det stora saker på gång...

Femårsgruppen.

Idag är det en mycket efterlängtad dag. Idag börjar "femårsgruppen". Idag börjar förberedelserna inför nästa år, skolåret.
Alla -05or på hela förskolan kommer träffas två gånger i veckan för att lära känna varandra och bli en sammansvetsad grupp inför skolstart. De ska ha gymnastik, de ska gå till skogen och de ska leka grupplekar. Alla ska ha egen ryggsäck med frukt, vattenflaska och sittunderlag. Alla ska ha egen ryggsäck med mjukisbyxor och t-shirt. Alla ska bli "stora".

Nu kommer orden.

Ja, nu har det börjat lossna liiiite, liiiite grann. Han har ju länge sagt mamma, pappa, Bianca (Aij-ah) titta och där, men på senaste tid har det även kommit ord som katt, tack, skinka (sa han igår..) och idag då..."skål"...

Så där ja..

Så, nu har vi fått fiska upp honom då..

Inte för att det var speciellt dramatiskt. Han gled ner över bryggkanten. Annika reagerade innan någon annan hann blinka och hoppade i efter honom. Upp kom han blöt, kall och olycklig men välbehållen. Annika kom upp lika blöt och kall men vid ett betydligt bättre humör. Hon var dagens hjälte och fick dessutom anledning att byta klänning inför kvällens kräftskiva.
De är bra de där flytvästarna!!

Åka båt

På onsdag

På onsdag är det dags för den här lille sötskrutten att börja förskolan. Han är väl förberedd inför detta oerhörda. Han äter själv, med sked och gaffel och dricker ur vanligt glas. Han sitter utan bygel på sin triptrap-stol, han har flyttat över till eget rum (och stor säng, på försök). På hans krok i hallen hänger regnställ, fleecejacka och vanlig jacka. Under står på en prydlig rad tygskor, gympisar och gummistövlar och i lådan finns keps, regnhatt och tunn tygmössa. I garderoben ligger nya outfiten och väntar. Han är verkligen så förberedd som en ettåring kan bli.

Men hur ska mammor förbereda sig? Inte hjälper det att köpa nya stövlar. Inte heller är det till någon större nytta att man kan äta fint med kniv och gaffel. Ett glas vin kanske? Imorgon kväll, den sista kvällen. Men det hjälper nog inte stort. Denna mamman är INTE redo för dagisstart!!

Ronja Rövardotter

Efter ett mycket uppskattat besök på friluftsteater med Ronja Rövardotter igår diskuterade Bianca och hennes kompis vem som skulle kunna ha vilken roll om de gjorde teatern hemma. Bianca ville gärna vara Ronja, Saga var sugen på att vara rumpnisse, jag fick vara Lovis och Daniel kunde ju vara Mattis. Ända tills Bianca ändrade sig, "pappa kan ju vara Skalleper.. för han fiser ju så mycket" !!!

Första helgen i nya båten.

Vi har köpt ny båt. En stor, som vi får plats i hela familjen utan att gå på varandra. Så vi har givetvis varit i vår nya båt hela helgen. Jättemysigt. Vädret har varit lite svajigt och när vi kom hem efter en heldagsutflykt till Fjällbacka i lördags så blåste det storm. Båten gungade bra den natten, men det är bara skönt, sövande liksom.
Daniel och Bianca har badat från badbryggan och vi har haft besök av vår kära familjen Johansson. Det gick jättebra att laga och äta middag för 8 personer. Lite pyssel blev det, men det beror mest på att vi bara har 4 gafflar, 4 knivar och 4 tallrikar..(lagom för vår gamla Snipa) Gissa om mer köksutrustning står på inköpslistan.
Idag skiner solen såpass att det är varmt under kapellet. Vi har därför öppnat upp på sidorna och Milton den klätterapan har fått sig flytvästen. Förhoppningsvis slipper vi dock fiska upp honom ur vattnet. Men den som lever får se.

Dagens citat

"Hur kan man bara stå ut med mina föräldrar"
eller vad sägs om:
"Du kan bara inte tro hur tråkigt jag har"

På svensk mark igen

Nu är vi tillbaka på svensk mark. Det har verkligen varit ett äventyr att bila tvärs genom precis hela Europa. Vi har fått känna sydlänsk vänlighet, utlandssvensk gästvänlighet och besökt fantastiska hem. Barnen har sett massor, och vi med och nu är vi nöjda för den här gången.
Vägen hem var en aning lugnare än vägen ner. Vi körde "bara" till södra Tyskland första etappen. Gasthauset vi bodde på var ett av de absolut bästa vi varit på. Vänliga, serviceminded och öppna människor. En fantastisk natur och god, tysk mat. Sedan mötte vi upp våra härliga grannar i Lubeck för lite shopping och mat och övernattning på ett sprillans nytt hotell. Lyx!! Bad på Weissenhäuser Strand och ölshopping innan båten tog oss närmre hem. Ett stopp i Skåne med så mycket familj det hanns med och nu är vi SNAAAART hemma. Det är en timmes körning kvar bara.

Semesterkänsla

Jepp, det gick faktiskt bra att åka bil till Spanien. Över all förväntan bra om sanningen ska fram. Bägge våra barn var så duktiga att vi kunde köra hela vägen utan övernattning. Vi turades helt enkelt om sitta bakom ratten när den andre blev för trött. (fast om sanningen ska fram så har Daniel kört större delen, han är fantastisk på det där med att inte tappa koncentrationen fast han kört långa sträckor..) Några längre pauser längs vägen blev det självklart, men annars satt ungarna snällt i sina bilstolar i 35 timmar..
Nu är vi på plats i Estepona och installerade i Daniel och Hannahs mysiga hus. Barnen härjar vilt och framförallt Milton visar allt som deras 7-månaders Oscar snart kommer lära sig (öppna skåp, äta jord, leka med fjärrkontroller, jaga hunden, trilla i trappor etc etc. )
Vi tillbringar mycket tid i vattnet. Poolen som hör till huset har en underbar temperatur och är både djup och grund, perfekt för vår familj. Bianca har tom lärt sig simma under de tre dagar vi varit här (tre-fyra armtag bara och under vattenytan, men ÄNDÅ!!!) På kvällarna grillar vi tillsammans med våra vänner och pratarpratarpratar. Det blir aldrig kallare än typ 25 grader så man kan sitta ute hur länge man vill och småprata, dricka sangria eller bara chilla i största allmänhet. Imorgon ska vi på grillfest hos en bekant på hans "finca" (alltså en farm eller gård eller vad man ska kalla det). De föder upp hundar, hästar och höns och så har de stor fin trädgård, ett underbart uterum, pool och så lagar mannen i huset FANTASTISK mat.. Troligvis har vi dessutom barnvakt åt Lilleman vilken helt enkelt bäddar för en ljuvlig kväll, eller vad tror ni?
Semesterkänslan har infunnit sig...

På väg

Lite halvspontant blev det imorse bestämt att vi skulle åka iväg till Spanien idag. (bägge larvfötterna är av på minigrävaren och startmotorn är kass i båten, så vad gör man??) Så här sitter vi nu i bilen, på väg mot sydligare breddgrader. Att det blir gnäll har vi väl faktiskt räknat med, men att Bianca skulle sätta igång och gnälla innan vi ens lämnat kommungränsen, det hade vi inte tänkt oss. Nu är det iaf så. Vi har kommit till Varberg ungefär och sessan är allt annat äån nöjd. Hur ska detta sluta. (förhoppningsvis med en film på farfars portabla DVD, en påse godis vid nästa tapp och till sist en hamburgertallrik på Rödby-Puttgarden)
So long folks.

Mer från vårt arkiv

Från arkivet

Vardagliga små upptåg

Nejdå, bloggen är inte död. Barnen har inte slutat hitta på hyss och tokigheter, det är bara det att det inte är så lätt att komma ihåg alla små upptåg som de små busungarna gör. Framförallt är det ju Milton som står för lustigheterna, ganska naturligt för en ettåring tycker jag. Bianca är med lågmäld, men full av fantastiska fantasilekar och tankar..
Men för att ta ett exempel på hur vi har det här på dagarna så kan jag beskriva för er vad barnen hittar på precis just nu, klockan 09,45 en torsdagsförmiddag;
Milton jagar katten som tagit sin tillflykt in i ungarnas kryptunnel. I handen har han ett litet porslinsfat från Biancas dockservis och det hamrar konstant i golvet, klonk, klonk, klonk. Bianca leker Askungen, iförd knallrosa sidenklänning, klackskor och prinsessdiadem. Jag ahr fått äran att vara den elaka styvmodern/häxan så jag har fått en rosa mantel slängd över axlarna och en ätpinne i handen som ska förvandla några plastfigurer till fyra vackra hästar och en vagn..
Jag själv funderar på om det inte är dags för dagens andra kopp kaffe snart??
(katten flydde fältet under tiden jag skrev detta, man kan säga att han vann denna omgången då han fortfarande har alla sina morrhår och svansluddet intakt..Så nu "läser" Milton en pixibok och dansar nån lustig, ryckig dans mitt på golvet.. Ombyte förnöjer säger de)

Sista dan

Imorgon, torsdag, är det Biancas sista dag som 15-timmarsbarn. Sen väntar ett långt härligt sommarlov innan verkligheten tar över och mamma måste börja jobba. Det är med blandade känslor vi pratar om sommarlovet. Hon kan inte bärga sig innan hon får börja äta frukost och mellanmål på förskolan igen (hennes definition av tid är baserad på måltiderna på förskolan..) och dessutom ska ju lillebror också börja. Ledigheten hägrar med alla roliga aktiviteter vi har planerat och lovat henne, men hon vill ju faktiskt inte sluta gå dit just nu, alla kompisar är ju där. Vi får helt enkelt se till att fylla hennes sommarlov med massvis av roliga saker så hon slipper ha allt för tråkigt. Är det någon som vill hitta på nåt spännande är vi garanterat intresserade...

Lillebror är krasslig igen. Nu är det en förkylning som satt sig på luftrören. Han rosslar nåt fruktansvärt och hela dagen igår var han trött, hängig och febrig. Idag är han tack o lov piggare och tycker att sin "nya" röst är rätt festlig, så han går runt och pratar och gör roliga ljud bara för att höra hur han själv låter, och så fnittrar han, det är hur sött som helst.

Dagen i siffror:

1 glad erica som fått veta att lilleman fått plats på samma avdelning som storasyster
8 kiwi, 4 äpplen, 5 bananer, 2 avocados och 4 päron inköpta på Landvetters grönsakshall
10 böcker lånade på biblioteket
45 minuter sov lilleman middag
55 plagg instoppade i tvättmaskinen
5 koppar kaffe har jag hunnit dricka under dagen
2 kompisar har Bianca lekt med hela eftermiddagen
55 plagg upphängda på torkvindan
800 gram blandfärs har förvandlats till spagetti med köttfärssås för 4 personer och 1 lasagne
2 barn är iklädda pyjamas
1 barn sover
1 barn längtar ihjäl sig efter sin pappa
50-11 planteringar och växter vattnade
55 plagg nedplockade från tvättlinan
1 erica är trött men nöjd

Vilket sätt va..

När lilleman är bortlånad över natten, då passar han minsann på att ta sovmorgon. Hrrmpf!
För övrigt känns det väldigt bra att han kommit över sin hemska mammighet och kan vara nöjd och glad i andras ömma vård.

Den bortglömda lilla påsen bakom soffan

Bianca hittade nyss godispåsen pappa hade gömt, och glömt, bakom soffan. Så nu är hon nöjd och glad ätandes godis så här på morgonkvisten. Det lilla monstret, aka Milton, har ju dessutom fattat att de där färgglada sakerna, i papperspåsen som prasslar så roligt, nog är goda att äta, så honom har vi fått muta med majskrokar för att hålla gnället i schack..
Själv dricker jag kaffe, utan vare sig chokladbit eller kaka till. Nån måtta får det ju ändå vara på frosseriet i den här familjen. Iaf ett par timmar till...

Dags för pappa att skärpa sig??

Pappa, det är dags att börja plocka undan nu...

På morgonkvisten

Lilla doktorskan ska "doktra" lite grann här på morgonkvisten innan påklädningsrutin, tandborstning, flourtablett och hårborstning tar vid inför avresa till hennes älskade förskola.

Och hennes Patient.

En riktig klassiker.

Sötast eller?? Klassisk "ettårsgrej" att göra, det här med att klättra ner i sina leklådor, men det är gulligt ändå.

Fotboll

Så har då huliganen börjat spela fotboll. Det var en mycket förväntansfull liten tjej som äntrade fotbollsplan i sin knallrosa munktröja och turkosa mössa käckt på sned. Det var roligt att stå bredvid och titta på alla ystra fyra och femåringar som värmde upp, sprang efter bollar och övade målskytte. ALLA överlistade målvaken... Nu är "riktiga" fotbollskläder uppsatta på önskelistan och längtan efter nästa måndag är redan stor.

Daniel åker till affären..

Daniel ska ha herrmiddag för grannherrarna idag. Han värdar ihop med grannen i det andra nyrenoverade, vita trähuset här på vägen. De träffades och bestämde menyn, lyxigt värre skulle det bli med gratinerade havskräftstjärtar, kalvfilé oscar och tequilamarinerade, exotiska frukter med hemgjord vaniljglass. Glad i hågen åkte pappa Daniel till fiskbilen och handlade kräftor. Sedan kom han hem och började göra en inköpslista för resten som behövdes. Tryffel, kalvfilé, papaya, pepino, olivolja.. Budgeten är 150kr/gubbe, så nu är menyn istället: samma kräftstjärtar, ryggbiff ("va, kostar kalv 500 kr kilot..ojojoj") med bearnaisås och sparris ("tryffel, är det dyrt, jahaa") och tequilamarinerade (vi hittade en flaska i vårt förråd, undra vem som haft den med sig och när??) exotiska frukter från fysdisken ("HUR kan en halv papaya kosta 100 spänn, och VAD är en pepino??") med grekisk yoghurt ("hur gör man glass?")
Nej, min man är inte så ofta i affären att han har en rimlig prisuppfattning, men jag tror nog att gubbarna ska bli nöjda ändå, bara han låter bli att berätta vad ursprungsmenyn var.. Förresten har vi myntat ett nytt uttryck. När man som min man använder en massa hel och halvfabrikat kan det ju inte bli annat än LATlagning, eller vad säger ni?

Vad är det som händer?

Hur kunde vår lille bebis bli så här stor? När hände det egentligen? Stolen har han själv puttat fram och sedan klättrat upp på.

Kina så här långt

Klassisk "runda-bords-middag" med bland annat duva som Filiph tyckte såg VÄLDIGT äckligt ut..de hade ju stekt HELA fåglar, ink huvuden... Många konstiga rätter slank ner, provades och smakades på. Somligt gott, annat knappt ätbart.

I Guangzhou, storsstadsområdet med 15 milj invånare varav 6 milj bor i centrum. Vi håller hårt i våra barn så de inte kommer bort. Men Bianca har lösningen på problemet om hon ändå råkar komma bort: "jag säger bara att jag ska till Sverige".

Utsikt från vårt rum i Sanya på Hainan.

Att vara blond är inte lätt, våra barn blir fotade hela tiden. Än så länge är de okej med det, de vänder helt enkelt ryggen till när de inte vill mer.

White wedding day.

Så har vi då "giftit" oss, som Bianca brukar säga. Det blev en kontrastrik dag, många känslor och många upplevelser. Att förlora en kär familjemedlem var väl ingen fantastiskt start på dagen, men det var väntat och sådant är livet. Desto större anledning att anstränga sig för att ha en så bra dag som bara är möjligt. Vi kände nog alla att han hade velat det.
Bianca var en aning förvånad när ringen träddes på mammas finger i rådhuset, var var hennes ring någonstans?? Men den tanken släppte hon lika fort som den kom och sedan solade hon sig i glansen från uppmärksamheten hon fick för sin fina håruppsättning. Väl ute på Marstrand levererades två stycken barn till barnvaktsbåten och två frusna, nygifta, förälskade föräldrar hade en lång, kall dejt med fotografen. Tur för den axelbara mamman att hon druckit champagne i båten, den värmde gott..
Resten av dagen är rätt "dimmig". Många kramar, lyckönskningar, tal, tårar och skratt. Mycket känslor och en hel del öl, vin och cider. Mer än en stackare var dålig på söndagen, undertecknad i synnerhet..

***
Några ord om en fin man hör hit också. Farfar Elmar som stilla somnade in natten till den 20e. Han hade ett stort hjärta och mycket humor. Han fattas oss alla, vi har alla en bit av honom med oss. Mig tog han emot som familjemedlem med öppna armar. Våra barn visade han alltid stort intresse och kärlek. Varken Daniel eller jag kommer glömma hur hans trötta ögon tindrade när han fick hålla sin sonsonson i famnen. Vi är glada för allt han gav oss och trygga i förvissningen att han har det bättre nu. Vila i frid!

Glass är gott.

Våra barn gillar glass!

Sjukstuga

Det är sjukstuga inne på Biancas rum just nu. Hon är syster (för det passar ju bra bra när man är en syster) och nallar och lillebror är patienter. Stornalle har "flimmation", marsvinet har bara blodigt ben och feber och lillebrors hjärta dunkar "göragörafort".

Vårkänslor

Vi var ute och letade efter våren igår..