En sorts sammanfattning

2011 är till ända. Återigen ett händelserikt år för vår familj. Allt började med det nya huset. Flytten till Nödinge som förde med sig att barnen bytte förskola. Sedan fick vi veta att vi skulle få ett litet syskon till i barnaskaran. Inte långt efter det var det både kusin och kompis på väg också. Roligt, roligt!! Dubbla boenden tärde länge hårt på ekonomin så hela första kvartalet fick vi ligga lite lågt. Tack o lov var det till sist ett par som blev förälskade i vårt Vikaliden och köpte det. Stor lättnad! Pappa köpte ny leksak..
Vi åkte till Öland för en liten minisemester. Där poppade vattkopporna upp. Milton var först ut, men inte speciellt påverkad av prickarna. Bianca som stod näst på tur blev desto sjukare, stackarn. Speciellt som ingen smärtlindring hjälpte. Det var ett tungt dygn när det var som värst..
När det blev dags för semester styrde vi kosan mot Litauen och Lettland. Tillsammans med goda vännerna testade vi att bo både på gammalt ryskt sanatorium och fina slott. Kontrasterna är stora på andra sidan Östersjön.
Efter semestern gav min kropp upp. Det var dags att ta föräldraledigt och dra ner på tempot.
Bianca började förskoleklass OCH ridskola. Besök på Liseberg, mycket ledsen Milton som är för kort för nästan alla karuseller. "Ja inte liten" hulkade han mellan tårarna. Detta var också kvällen som sällskapet kammade hem en hel barnvagn full med stjärnvinster. Och Ubbe valde att stanna kvar på Liseberg. Vilken lycka när han kom hem igen efter en vecka!!
September, do-day närmade sig. För att få tiden att gå var vi på bio, skördemarknad och cirkus. "Varför heter den Cirkus Skratt? Så rolig var den inte" var Biancas kommentar..
Byggföretaget kom o rev ut vårt fuktskadade och felbyggda badrum. En lååååång process sattes igång.
Bebis började annonsera sin ankomst tidigt på tisdagsmorgonen. Jag satte igång o baka äppelkakor. Vid åtta på kvällen föddes Miranda. Hemma igen på förmiddagen dan därpå. Byggkillarna såg något förvånade ut.. Flera vändor tillbaka till Östra för att kontrollera att blåsljudet på hennes lilla hjärta växt bort, PKU-test, hörselscreening och återbesök på hörselscreening. Äntligen OK-stämpel!!
Höst. Översvämning i tvättstugan eftersom avloppsrören var igensatta. Många spolningar innan det äntligen var löst. Premiärduschning i nya badrummet. De är inte så snabba på den byggfirma som försäkringsbolaget anlitat..
Bianca fyllde sex år och fick ta hål i öronen. Barnkalasen duggade tätt.
Some kind of-vinter. Milton gav nappen till tomten på julskyltningen. Julstrumporna hängdes upp och vi åkte på tradionsenlig julmarknad. I år i sällskap med Christelmormor.
Miranda följde med på julbordsshow på Tanumstrand och gjorde succé.
Julbord på Liseberg med hela familjen.
Jul. Träffa hela släkten på tre dagar, öppna massor av julklappar och gå upp nåt kilo. Och nu är året över! Undra hur 2012 blir??

Lilla Miranda

Här är hon, vårt lilla hjärtegryn!!Växer som bara den..

Miranda

Vi har en liten tjej som älskar att pussas. En slabbig bebispuss, eller hundra, det är kärlek det! Hon tycker även om att stå upp i knät, ligga naken och sprattla på en filt och sova i mammas och pappas säng. Trångt, varmt och helst lite svettigt, då sover hon som bäst.

Dessutom har hon börjat skratta. Första skrattet kom under ett blöjbyte, i ett rökstinkande skötrum, på färjan mellan Sassnitz och Trelleborg. Man vill ju helst fånga de första skratten och förvara i en burk att plocka fram en dag i framtiden, men det går ju tyvärr inte.. Man får njuta av dom här och nu helt enkelt.

Weinachtsmarkt

Sitter på hotellet i Neubrandenburg. Det är fullt ös på kidsen, de leker nån superhjältelek inspirerad av Ben10 som just nu visas på tysk barnkanal. De fastnar i lera, flyger från sängen och " dör" på diverse mystiska ställen.

När de inte leker suspekta lekar är vi ute på stans pyttelilla julmarknad där vi, allt enligt Milton, åker "tallesell" äter "tovv" och dricker "plutteplutte" med dricka, helst "äppeljuss". En o annan gluewein och heisse schoko har ju förstås slunkit ner också!

Imorgon kommer vi hem igen, några euro fattigare men många skratt rikare.

**

Bianca träffade Herr Weinachtsman på väg till restaurangen på kvällen. Mamma förklarade på knagglig tyska att hon var en liten sexårig tjej från Sverige och sedan sjöng vi en liten jultrudelutt hon och jag. Hon fick en klubba av tomten och uppmanades att tacka fint. "Guten tag" svarar hon glatt. Jorå, hon är språkbegåvad hon. (Fast det var lika illa med mig. Städerskan ställde en fråga. Hon pratade så fort att jag inte hann med, men jag antog att hon undrade när hon skulle få komma in o städa. Klockan elva, svarade jag. Enda haken var att hon tydligen hade frågat om hon skulle byta våra handdukar. Behöver jag säga att vi fick ha samma alla tre dagarna?? :-D)

Miranda, snart 3 månader

Lillfia kan nu vända sig från mage till rygg. En färdighet hon övade sig i en god stund igår kväll.

Hon är även helt stadig i nacken nu och har börjat sitta i sin bumbo (den däringa "sittpottan" vi har) och inte bara ligga i babysitter.

Hon har ett fasligt humör och accepterar verkligen inte vad som helst. Att ligga ensam och "övergiven" på golvet går fetbort. Hon ligger gärna på golvet, men vill då ha sällskap. Hon tycker om uppmärksamhet och är en social tjej redan som gärna för långa samtal med den som tar sig tid. På sina egna villkor alltså. Mycket folk, både hemma och borta, gör henne bara orolig.

Storebror tycker hon väldigt mycket om. När han är i närheten följer hon honom med blicken och ögonen lyser upp.

När hon är glad får vi de vackraste, stora leenden man kan tänka sig. Det glittrar i ögonen på henne och man fullkomligt smälter.

När hon är lite trött vill hon mysa. Gärna mot en vuxens trygga axel, eller ett varmt bröst. Men SOVA, det vill Lilla Fröken INTE! Man får lura henne lite grann, med varma sköna filtar och snuttefilt mot kinden.

Trollungar

So long, nappen!!

I år ska tomten vara extra generös mot Milton. Han gav nämligen tomten sin napp när han satt och tog emot önskelistor på julskyltningen i lördags. Utan tårar eller gnäll, bara ett djupt andetag och "hej då, nappen". Sömnen blev en aning orolig på natten, men om det var pga nappförlust eller bara i allmänhet är svårt att veta, för han sov jättegott natten till idag och det har inte varit något tjat efter den alls. Bara ett o annat försök med "andra napporna??" men vi hade bara en napp och ingen annan att ta fram som tur är. De andra har försvunnit på diverse spännande ställen som in under soffan och ner i slasken (latex blir gammalt efter ett tag och måste slängas)

Nu är han stor och det är bara blöjan kvar att släppa..

Miranda utvecklas i räserfart. Idag satt hon i mitt knä och vevade mycket målmedvetet med armarna för att komma åt att "läsa" tidningen hon med. Inte vill hon ligga i famnen längre heller. Hon ska sitta upp hela tiden och spana på världen. Prata har hon dessutom börjat med, och det är så rart att få svar i form av "ooohn och aahn" när man samtalar med henne. Och de största, tandlösa leendena, som bara bebisar kan göra..

1a advent

Mysmorgon med familjens två yngsta. Milton äter leverpastej till frukost och Miranda sitter nöjd i sin babysitter. Frid i huset än så länge alltså.

Utomhus är det dock inte fridsamt, utan vinden viner kring knuten. Undrans just om det inte kan bli lite vinter snart? Å andra sidan, det ÄR inte roligt att skrapa rutor, så det behöver inte alls bli några minusgrader.. Inte förrän lagom till jul.

Vi var på Nödinges julskyltning igår. En rätt menlös historia med några glöggserveringar och en tomte som tog emot önskelistor, men ändå rätt mysigt att göra något tillsammans hela familjen. Vi gick ut o in i de flesta affärerna och sedan köpte vi lussekatter och gick hem o fikade.. Idag ska det nog produceras hemgjorda katter istället. Lite godare och mycket roligare. Pappa ska montera upp lite mer julbelysning inne, och ev några slingor ute om vädret tillåter. Det blir ju så himla mysigt med lite lampor i rusket.

By the way..

Måste få dela med mig av lite vardagskärlek..

När vi klädde på oss för att gå till förskolan i morse hejdade Milton sig mitt i jackpåträdandet, klappade sin lillasyster ömt på kinden och sa:

-Min älskling.

Man smälter ju!!!

Minus 3 grader

Nu kom vintern då till slut. Vintergarderoberna får upp till bevis och listan blir lång på sådant som nog visst behövde förnyas i alla fall, så som vintermössa och vantar åt Milton, vinterjacka åt Bianca och parkas och vinterstövlar åt mamma. Pappa får skriva sin egna lista :-)

Kalla dagar (jag vet att det blir MYCKET kallare om ett tag men 3 minusgrader är rätt kalla dom med..) som idag händer det att vi tar fram och tittar på våra semsterbilder. Denna är tagen på stranden vid Energetikas-hotellet, Litauen, i somras. Glassen kostade fyra svenska kronor och barnen åt till dom storknade.

Bye bye pappsen.

Vi sa "hej då" till pappa för en vecka idag. Han ska jobba i Stockholm hela veckan. Fast Milton hävdar bestämt att han VISST kommer hem idag. Tror han blir lite besviken imorgon bitti, men det är inget att göra åt.

Nu ser jag fram emot att natta flickorna (brorsan slocknade i soffan kl 18 efter en heldag med bus och ingen tupplur) och sedan vika HÖGVIS med tvätt som vår omtänksamme pappa lämnat åt mig.

God natt!!

Milton-mys

Här sitter han, uppflugen i mitt "näht" (sitta i mammas knä är mys) och tankar kärlek. Han är ju en äventyrlig, kavat, klipsk och självsäker kille, men ibland måste han ladda batterierna lite. Vi brukar passa på att mysa på morgonkvisten när Bianca åkt till skolan och Miranda fortfarande sover. Det är en väldigt viktig stund för oss bägge två! Efter en stund är vi båda redo att möta världen igen.

Aj aj, ont i magen.

Lilla tjejen har ont i magen och är jätteledsen. Försöka lindra med varma handdukar, men det är inte så stor hjälp. Usch vad hjälplös man är, både bebis och mamma. Stackars mitt lilla hjärtegryn!!

Grattis!

Nu är hon sex år gammal, vår lilla bebis-prinsessa. Fast bebis är hon ju verkligen inte längre.

Vi är så stolta över henne och allt hon kan.

Hon är som sexåringar är mest. "Stor, kan själv och självständig" i ena stunden och "liten, kramig och sällskapssjuk" i nästa. Söt som socker och sur som ättika, arg som ett bi och glad som en lärka. Pappas tjej och mammas flicka. Numera med hål i öronen!!

Lek och bus-landet

Idag testade vi Backaplans lekland. Tre fjärdedelar av barnen tyckte att det var mycket roligt. Filiph fick ju jaga runt efter Milton (vilket var hans uppgift..) och _uthärdade_ mest. Honom mutade vi med chokladpudding efteråt..

Fast jag tycker nog att leklandet i Gamlestan är bäst. Stora öppna ytor, nästan fullständig överblick och genomtänkt inredning. Men det ställlet har Bianca varit på så många gånger den senaste tiden att det var dags för nåt nytt.

Och idag har vi fått både inredningen uppsatt och vattnet inkopplat i badrummet. Bara lite elarbete och takmålning kvar, så är det KLART!!

Nä..det blev inga bilder, ungarna åt upp cupcakesen :-)

Höstlov

När man är skolbarn så har man höstlov denna veckan. Då passar vi på att hitta på roliga saker som shopping, övernattningar och lyxbak (frostingar, sprinklers och sånt pynt man inte har tid för annars) Vi har ju en kalashelg att förbereda oss inför. Idag mjukstartar vi med cupcakes! Återkommer kanske med bildbevis på härligheterna sedan..

Lillan är ÄNTLIGEN fri från den värsta förkylningen. Det är väldigt skönt att slippa ge näsdroppar på natten och hon sover också mycket bättre igen. Och DET är skönt för både mamma och bebis..

Världens sötaste lillasyster har nu börjat bjuda på ett och annat leende. Mycket mysigt!

Bianca har varit på badutflykt med sin skolklass idag. Hon har sett fram emot detta i evigheter och packade väskan redan i måndags. I morse var vår vanligtvis sirapssega, morgontrötta tjejja färdig och stod och stampade i hallen säkert en halvtimme innan det var dsgs att gå. Hon ville ju verkligen inte komma försent :-)

När alla trötta, glada och nysimmade sexåringar kom tillbaka från Skepplanda så styrde vi omedelbart bilåbäket mot våra gamla hemtrakter för en playdate med Gustav och Gabriella. Spralliga ungar åt lunch, lekte sjörövare, byggde koja och rullade nerför lerig gräsmatta hela eftermiddagen. Och när vi till slut kom hem var maten redan färdig. Lycka!!

Nu är det helg!

Höstförkylningar

Förkylda och eländiga är vi, både Miranda och jag. I natt har vi snörvlat ikapp och idag har hon haft mycket svårt att sova, tät i näsan som hon är. Nu har jag dock rotat fram näsdroppar till henne så vi hoppas att hon kan sova en stund snart.

Bakat

Om ni hade varit här nu hade ni kunnat känna den underbara doften av kakan som Bianca bakade för en stund sedan.. Hon är duktig, vår tös!! Nu får det bli kaka o saft innan vi måste hämta lille storebror.

Argumentationsteknik

"Nej Milton, du får ju inte ha ditt lego här nere. Det ska vara på ditt rum"

"Dom VILL det, vara nere, dom blir lessna där uppe"

Miranda

Ett litet småleende har jag lyckats fånga på bild. Visst är hon söt??

Och så HÄÄÄR arg blir hon när hon blir klädd i ytterkläder..
Så här behåller vi lugnet när hantverkarna bilar i badrumsgolvet...

Lille storebror

Den omtanke som Milton visar sin lilla syster är rörande. Han tar sig tid att sitta med henne i famnen, han klappar henne försiktigt på kinden när han går förbi och pratar några ord med henne. Och skulle hon gråta försöker han trösta henne med en smekning på magen och ett "ssssssssss".

Han tycker så mycket om sin syster, vår lille storebror!

(han har förresten varit på kontroll på BVC idag och fått beröm för sitt fina språk. Och å väger han ofantliga 11kg. Vad är det man säger? "Liten, men naggande god")

Fridens liljor.

Bianca pysslar med nåt projekt ute vid köksbordet. Milton är kvar påförskolan och Miranda sover i sin säng (första ggn jag fått henne att sova i den förutom nattetid) Alltså råder frid och ro i huset. Underbart!!

Lillan har så smått börjat le. Några få, men underbart ljuvliga, leenden har hon bjussat mig på och det är en mycket speciell känsla som sprider sig i kroppen vid de tillfällena. Hon är ljuvlig då, vår prinsessa!

Våra glädjespridare

Pysselstund

De stora barnen pysslar med papper och glitterpennor. Efter en stunds rotande i pennboxen hittar Milton en med silvrigt glitter:

-"Oh, min älskling" säger han och kramar om den...

Tja, det är ingen som påstår att han är riktigt normal :-)

Välkommen.

ÄNTLIGEN är hon här, vår älskade, efterlängtade dotter Miranda. I tisdags kväll gjorde hon en strålande (ursäkta ordvitsen, men det regnade faktiskt!!) entré och tog våra hjärtan med storm (ja, regnstormen Katia alltså..)
Hon är nu hela familjens kelgris och vi är så glada att det var just hon som kom till oss!! Välkommen prinsessan!

Ibland råder harmoni

Hur ljuvliga är inte barnen när de byggt sig ett hus av kuddar i soffhörnet och sitter tätt intill varandra med varsitt gosedjur och myser??

Inte långt kvar nu

Att det inte är lång tid kvar till lillesyskonets ankomst, det märks lite överallt här hemma. Det pysslas och donas i varje hörn och vi pratar mycket om vem det är som ska komma och bo med oss snart. Spännande är det!! Barnen är helt på det klara med att det inte dröjer så länge till nu, men nån vecka eller två får vi nog allt vänta, iaf vad det känns som just nu.

Smålustigt..

Milton har upptäckt allt smålego. Och han bygger fy-tan (alltså flygplan..) och pangare. Möjligen ett och annat torn också. Bianca och hennes kompis däremot, de bygger hela världar, med Duplot!

Första skoldagen.

Så kom då den stora dag som vi väntat på hela sommaren..skolstarten! Vi traskade dit hela familjen och när vi kom fram till skolan så, jo faktiskt, tog Bianca mig i handen och drog ett djupt andetag. Hon har inte på något sätt varit nervös och hon hade sovit gott, men väl där på skolgården så blev det hela lite stort och en vuxens trygga hand var precis det som behövdes.
Alla söta förskolebarn fick sätta sig på mattan med sina fröknar och vi föräldrar fick ställa oss längst bak i klassrummet. Precis som sig bör! Sedan följde namnpresentation, rörelselek, sommarminnen och glassätning innan första skoldagen avslutades med sång på skolgården. Nu är det dags att få rutin på att gå till skolan varje vardagsmorgon klockan åtta. Gäsp :-)

Framsteg

Fick en liten lapp, en biljett skulle det vara till en konsert, av Bianca igår som det stod MSIK på. Frågade vem som hjälpt henne skriva. "Ingen, jag ljudade själv"

Ledig dag

Idag har vi varit "bara lediga". Alltså inte gjort nåt. "Inte nåt" är detsamma som:
*städat undan en massa leksaker
*städat bägge toaletterna
*dammsugt bottenvåningen
*bakat en långpanna med banankaka
*gått till biblioteket
*bakat morotskaka
*klippt halva gräsmattan
*och umgåtts med farmor större delen av eftermiddagen.
Milton kan lägga till ett dopp i plaskbassängen på sin lista och Bianca leker med bästisen, som vanligt. Henne har vi inte sett röken av sen 13-snåret.
Om en liten stund ska vi dessutom köra iväg på invigningsmingel också. Phu!! (Men om sanningen ska fram så har energin verkligen räckt åt allt det här, så det gör verkligen ingenting att vi har haft fullt upp..)



Dessutom så har farmor och jag bägge förvånat konstaterat att Milton numera kan cykla "på riktigt" på sin trehjuling. Jag försökte förstås föreviga på kort, men se, det gick inte unge herrn med på..

Dagens meny

HELA dagen har Milton tjatat om "humme, flitt". Vi har nämligen åkt förbi McDonaldsen här i orten flera gånger. När så middagsmat kom upp som samtalsämne i soffan, en aning för sent på kvällen för hungriga magar, så var han snabb med att upprepa dagens mantra; "pappa, ja ha humme, flitt". Världens snällaste pappa åkte till Donken och fixade happy meal, CBO till Filiph som sover över idag, och sen drog han vidare till pizzerian och köpte kebabrulle som han o jag delade på, TROTS att han var sugen på gorgonzolapizza. Gó pappa har vi här minsann...
Milton åt....pommes. Och inte mycket mer :-) Filiph som varit på dop med stor, god buffé plågade i sig sin CBO medan kebabrullen försvann som i ett svart hål. Konstigt att man kan vara så hungrig trots magen full av bebis..

Bianca har förresten börjat på ridskola idag. Det var en VÄLDIGT uppmärksam tjej som lyssnade medan ridinstruktören berättade om olika borstar, hur man uppför sig i ett stall och vilket håll benskydden ska sitta på hästens ben. Nästa gång blir det sadling och tränsning och sen är de visst redo för att provrida.
Av den aldrig sinande ordströmmen som följde i bilen på vägen hem så är jag lite rädd att vi gått o fått en hästtjej i familjen.

Vardag igen

Stora loppan har börjat på fritids idag. Vi traskade dit och så gick hon in och så var hon borta. Bara sådär.. Stora tjejen. Roligt hade hon haft sa hon när jag hämtade henne, och det är ju det viktigaste av allt. Det, och att hon är så otroligt trygg i sig själv. Man blir SÅ stolt!!

Lillkillen fällde en härlig kommentar häromdagen. Han fick lite skäll av sin pappa för att han spottat, och fick frågan "vad säger man nu?". Han tänkte väl efter en sekund eller två och svarade sedan käckt:
-Tack för maten!

Liten Milton-ordlista

Minton=Milton
Kacka=Bianca
Nanel=Daniel
Lobin=Robin
Läslök=Gräslök
Ssängen=Bassängen
Löja=Tröja
Lyssor=Byxor
Noona=Skorna
Nårna=Tår
Lomma=Blomma
Wavvo=Farmor
Tatt=Katt

Han pratar på som bara den numera, och man kan ha riktigt trevliga samtal, men det är ju ORDEN man vill minnas..

En härlig sommardag.

En expressvisit till Skåne innebar att vi hann nosa på familjens senaste medlem, (fem dagar gamle Milo,) dricka kaffe med Morfar Måns och Moster Ninni, äta middag med Mormor och sedan ett kvällsdopp i Borstahusen med mormor, Moster Monne, Martin o Vicky. En perfekt sommardag och mamsens hemtrakter från sin allra bästa sida!! Bianca och jag beundrade alla enorma rosenbuskar som växer vid de gamla hukande fiskarhusen längs kustremsan och vi alla drömde om ett sommarhus där vid vattnet..

Idag blir det lite mer "praktiska" saker uträttade. Handla lite mat, göra färdigt jordgubbssaften, plocka vinbär och hjälpa bästa familjen Johansson att laga deras båt (den delen får pappsen stå för, mamsen och barnen tänker bada pool under tiden..)

(Just nu leker Bianca och Milton hästhoppning. Hela vardagsrummet är fullt av saker och de är goda vänner för en liten stund. Man blir ju alldeles lycklig..)

Liten blir stor.

Bianca och Hannah sov hos farmormor och morfarfar i stugan i natt. "Stanna här" sa Milton och blev kvar även han. Inte hade han tänkt följa med sina tråkiga föräldrar hem, inte när inte de andra barnen skulle hem..

Barn är livet!

Våra barn är våra eviga inspirationskällor och stora glädje:

Snart sexåringen som nöjt konstaterar att hon ju är stor tjej nu eftersom hon ju faktiskt slutat förskolan (va, när hände detta liksom, det är ju nyss vi skolade in henne i småbarnsgruppen!!!)
Eller tvååringen som står och dansar och sjunger till Linda Sundblad.

Bianca har haft en av sina bästisar, Filip, här på övernattning och de sov bägge två i gästsängen på vinden. HUUUR söta som helst när vi tittade till dom innan vi vuxna gick o la oss. Imorse vaknade de tidigt och tassade ner utan att störa oss vuxna. Gullungar!

Miltons nya favorituttryck är
-eh du stans??
Det används flitigt om både katt, napp, mamma, pappa och diverse leksaker. Han har ingen större koll den grabben :-)

Syskonkärlek.

Finaste lillebror tröstar Bianca som ramlat o slagit sig, genom att säga till henne att:
-Kom. Sitta knät. Blåsa!

Inte torkar det Biancas tårar nåt nämnvärt (stor dramaqueen) men det värmer i ett modershjärta!

Dagen efter

Vi har alla varit lite "dagen efter" idag. Mest i form av trötthet, men visst bakrus stod allt en fjärdedel av familjen för :-) Midsommar blev bra, riktigt trevligt med MÅNGA skratt och mycket god mat. (Åtta vuxna och sex barn i varierande åldrar lyckades bland annat göra slut på sju liter jordgubbar!!!) Barnen lekte tills de stupade (de låg utströsslade lite här och där till sist) vilket även vissa manliga festdelatagare gjorde..
Idag tog vi oss för att åka ut till Björlanda för sol och bad. Vi hade dessutom en MASSA matrester från igår kväll så det fick bli grillat till middag idag. Godaste resterna jag ätit på länge, och Milton åt italiensk potatissallad till det stod ut ur öronen på honom, så han höll nog med. Bianca och Bröderna Johansson blandade drinkar. Ur vinglas serverade de nåt odrickbart av cola, fanta och ramlösa jordgubb. Huvva!!
Denna lata dag i solen har verkligen triggat igång semesterfeelings så det är tur att det bara är en enda, ynklig, liten arbetsvecka kvar innan vi får vara lediga tillsammans i minst fyra veckor. Det ska bli så skönt så ni anar inte!!

God morgon

"Mojjon pappa" hör man utifrån hallen, riktat mot badrummet där pappa duschar. Sedan kommer det en varm, liten, nyvaken kille som vill morgongosa lite innan dagen drar igång. Bara en liten stund senare kommer Bianca också smygande och så morgnar vi oss så lång stund som möjligt innan barnen vill ner där nere. "Eta lukost" säger Milton och drar fram flingor och bröd. Han har minsann inte tid att vänta på oss andra.


Bianca håller lite långsammare tempo. Hon behöver en lång startsträcka på morgonen innan hon är riktigt hungrig. Men till sist har vi alla ätit och börjat komma igång..Bianca väljer kläder (klänning, always!) och Milton övertalas att sitta en liten stund på toaletten (potträning light) Tandtrollen borstas bort och ytterkläder dras på. Sedan är det förskoletajm (sex!!! dagar kvar för Bianca, sedan aldrig mer förskolan..ujujuj) och mamma drar till jobbet.


Ha en bra dag alla!!

Söndag morgon.

Hela (resten) av familjen sover. Det är inte ofta barnen tar sig sovmorgon så här, och när det väl händer är det givetvis jobbhelg för mig, så jag måste stiga upp!
Det märks tydligt att det är sommar nu. Barnen kan vara uppe hur länge som helst på kvällarna (om de får) för det är så ljust och man känner sig så pigg.
Bianca ser vi sällan några längre stunder när hon är ledig från förskolan. Oftast är det nya bästisen Ida hon leker med och de har verkligen superroligt tillsammans. Det är så så härligt att se.
(ett annat tydligt tecken på att det är sommar är all sand och allt gräs som vi drar in i huset när vi springer ut och in genom våra öppna dörrar. Vi har tre utgångar ur huset, och de står gärna öppna alla tre samtidigt för att både vädra och för att någon glömt stänga.)

Lite lördagsmys

Sitter i soffan med en liten, sovande kille i knät. Lillebror (ja, vi TROR att det är en pojke) buffar som galning mot Miltons rygg. H*n verkar inte uppskatta trycket riktigt.. Milton sover egentligen inte middag längre, inte när vi är hemma iaf, men ibland blir han riktigt akut-trött så här på eftermiddagen. Då är det exta mysigt att ha tid att sitta med honom i famnen..

Prick-Bianca

Nope, Bianca klarade sig INTE från vattkoppor. De slog till, med full kraft, i söndags. Prickar överallt, som bara blev fler och fler. Räknade till 500 i måndags, men det var långt ifrån alla. Det blev några tuffa dagar. Det var elaka vattkoppor hon fick, som kliade och brände och orsakade enormt obehag. Varken potatismjöl, kylbalsam eller alvedon hjälpte det minsta. Bara duscha i svalt vatten gav lite lindring, men det kan man ju inte göra hela dagarna. Men nu har de tack o lov börjat ge med sig och livet är lite lättare för henne igen. Lilla gumman!!

Frihet

Äntligen sandlåda

Så fick dom den till slut. Sin sandlåda. Det var ren lycka att stoppa ner nakna fötter i den helt rena sanden och vifta lite med tårna.

Hej, hej sommar

Liten, söt, prickekorv.

Så här kan man se ut när man har vattkoppor. De är överallt, tom inne i ögonvrån, mn han är glad ändå. Mammas lille tallefjant!!

BIanca har anpassat sig till radhuslivet.

Hon hann knappt komma hem från förskolan innan hon rände iväg till kompisen i husen mittemot. Det måste vara härligt med en ny bästis :-)

För övrigt...

...så lärde sig Bianca cykla nyss!!!

Full koncentration

När bitarna faller på plats.

Jag erkänner, valet att flytta till radhus har inte alltid känts klockrent. Det slår i dörrar, bankar och låter konstigt. Det finns folk ÖVERALLT, det är trots allt inte längre än några meter till den som bor intill. Städdagar och smygtittar in i folks trädgårdar och genom fönster för att hålla koll så man håller standarden. För att bara nämna några saker. Ja, ni fattar.. (det var alls ingen överraskning att det är så här, men omställningen är inte helt lätt alltid)

Men nu är det vår och vi är äntligen på rätt spår. Vi gjorde ju faktiskt den här resan för barnens skull. Det var för att hitta fler lekkamrater till dom som vi ens började titta på nya hus en gång för nåt år sedan. Och under vintern har det inte blivit några kompisband bundna. Alla har hållt sig på sin kant. Bianca har suttit inne och haft så tråååååkigt så många gånger, och lek i trädgården har väl inte varit det allra roligaste. Men i takt med att solen värmer mer och mer har alla i området börjat titta ut ur sina vinter-iden, ink vi själva, och givetvis alla barn. Förra veckan var vi ute och pratade med fleras stycken grannar här runtomkring och till slut var Bianca hemma hos en förskolekompis och lekte nån timme. Men igår föll äntligen sista biten på plats. Den enkla upptäckt hon gjorde var att det finns ju massor av barn runtomkring och det är roligt att leka med dom!! De lekte och stojade på gräsplanen och hade så himla roligt, och det kändes verkligen fint i våra föräldrahjärtan. Vi har ju gjort rätt som ryckt upp dom med rötterna och flyttat dom nio mil norrut. Nu kan det bara bli bättre!!

Loppisfynd

Idag har barnen gjort riktiga loppisfynd bägge två. Bianca har köpt sig en cykel, aningen mindre än den andra hon har, så hon kan nå ner ordentligt.. Och Milton hittade en sopbil modell större. Den där bilen kan sluka både byggklossar, nappar och gosedjur, och sedan spy ut dem igen. Myyyyycket facinerande...

Dags för sista BVC-besöket.

Igår var världens bästa femåring på sista BVC-besöket. Mäta, väga och prata om skolstart. Och sedan var det dags för den omtalade sprutan. Världens bästa femåring tittade på när sköterskan satte sprutan i armen, de räknade till fyra och så var det färdigt. Inte ett pip, inte en tår, ingenting! Bara ett enkelt konstaterande att nä, det gjorde inte så ont. (Det gjorde nog myyyycket ondare i mamman som satt bredvid) Sedan var allt klart. Bara sådär. Nu är den perioden över i våra liv, och nästa tar vid. Inget mera BARNAvårdcentral för Bianca utan vanliga vårdcentralen, och SKOLsköterska.. (När vi kom ut från BVC tog hon mig i handen och sa: "mamma, jag var faktiskt lite nervös". Sötis!!!)

Mysigt

Det är faktiskt väldigt mysigt när barnen kommer in och lägger sig hos oss på natten. De senaste nätterna har Bianca kommit tassande och krupit ner i mitten. Hon drömmer oftast mycket och just nu vaknar hon uppenbarligen och känner sig lite ensam. Inte oss emot. Milton sover så gott som ALLTID hela natten i sin egen säng, men vill gärna morgna sig inne hos mig. Han är ju tyvärr morgonpigg, men har inget emot att leka lite för sig själv på sängkanten innan mamman hans masar sig upp. Och någonstans i röran brukar katten vilja vara med på ett hörn också. Fullt hus alltså :-)

Våra fina kids

Shopping.

Idag står det vårskor-jakt på schemat. Och gummistövlar. Bägger ungarna har märkligt nog växt ur sina skodon under vintern. Konstigt det där.. Jag nämde något om att Bianca behöver en ny vårjacka också, men då visade hon en fin ljusblå som hänger i garderoben. Den hade jag glömt bort, tur att hon minns iaf :-) Undrar just vad som mer gömmer sig i vrårna??

Lekdag

Idag har vi till barnens stora lycka varit på Barnpalatset i Gamlestaden och lekt. I flera timmar sprange de runt, klättrade, kastade boll och åkte rutchkana. Middag åt vi på IKEA och nu är bägge barnen dödströtta och ska hoppa i säng.
Förresten ska jag också lägga mig tidigt idag. En på tok för bra bok i kombination med en på tok för morgonpigg gosse resulterar i en mycket trött mamma som sovit alldeles för få timmar..

Lugnt och stilla.

Nu är det lugnt och stilla i gavelhuset.. Pappsen har rymt iväg till Köln och bägge barnen sover sött i sina sängar. De har varit ute nästan hela dagen på förskolan, och ville inte ens gå in när vi kom hem, utan stannade ute tills middagen var klar. Frisk luft är nyttigt, men oj så trötta de var :-D

Vi har hämtat hem Biancas cykel och vårens projekt är att lära henne cykla. Hon kommer få kläm på det snart, det är jag helt säker på, för hon är stadig och fin när man springer med och håller i pakethållaren, men hon har ännu inte riktigt knäckt "koden". Nåja, snart ser vi väl inte röken av henne mer än när hon blir hungrig, och då är det tur att hon har en armbandsklocka och ett hum om tid, så vi får hem henne på kvällen iaf. (Hjälp, hon är så STOR!!!)

Äntligen.

Nu står det gummistövlar på hallmattan och hänger fleecefodrade regnställ på krokarna. Våren är väg!!

Så söt!!

Sötast -och argast- i hela världen, är ändå Milton när han står i hallen på fredagkvällen, med kavatkängorna på, fleecejackan bakochfram och parkasen framlagd och bara SKA föja med farmor hem, men inte får för han ska faktiskt gå och lägga sig...

Ett av livets mysterier.

Hur kommer det sig att man beger sig till klädaffären på jakt efter byxor till sig själv, och ändå kommer hem med ny klänning, nya byxor, nya strumpbyxor, ett fyrpack bodysplash och en ny jacka, till BARNEN.. Varje gång??

(om sanningen ska fram låg det ett par tights till mig i påsen också, men ÄNDÅ)

Fredagsrutiner.

Vi har skapat en mysig fredagstradition. Middag med familjen=vi och farmor & farfar. Idag är Filiph och Hannah här också, alltså riktigt familjemys.
På menyn står Nürnberger bratwurst, sauerkraut, sås och potatismos. (nån gång i framtiden ska jag ge mig på att göra egen knödel, men till dess går det JÄTTEbra med mos *S*) Riktig familjehögtid alltså..
Hannah och Bianca har försvunnit upp till hennes rum och leker någon hemlig lek bakom stängd dörr, medan Filiph sitter uppkurad i ett hörn av soffan och surfar på mobilen. Milton röjer runt och har roligt för sig själv.
Vi love fredagar!!

Sagostund

Milton läser bok för mig och Bianca. Upp och ner, och bak o fram är den, men han berättar klart och tydligt "Sagan om Mullvaden som ville veta vem som gjort det". Alltid kul med lite bajslitteratur på morgonkvisten..

När kommer den?

Vem längtar inte efter vårkänningar nu? Vi gör iaf. Bara att kunna byta ut overallen mot fleecefodrat regnställ hade ju varit ett steg i rätt riktning. Nog för att den kommer, det vet ju alla, men det KÄNNS inte så.. Suck! Barnens humör påverkas också av den här långa vintern. Det är gnälligare än vanligt hemma, och jag kan bara säga att jag förstår dem. Vem har lust att göra något alls när det ändå bara är kallt och grått ute?
Nej, vi får nog försöka rycka upp oss tror jag :-)

Lycklig liten skit.

Ett gott skratt får man åt lillpajasen när han springer nakenfis, runt runt på bottenvåningen och är allmänt lycklig. Just nu tjatar han på Bianca att hon ska följa hans exempel, men hon är svårövertalad..
(Tänk om han kunde tänka sig att kissa i pottan också, när han nu ändå är naken om baken...men nej då, det är inte ett dugg intressant. Pottan är en huvudbonad, inget annat *s*)

Lycka

Lycka för en femåring är att hitta det borttappade armbandet. På Miltons överarm, där det varit hela dagen, gömt under tröjärmen.

Söndagsmys.

En härlig, lat söndag har vi framför oss. Vi startade med lyxig ägg och bacon-frukost ihop med farmor och farfar. Sedan åkte pappsen och farfar till Hällingsjö för en storröjning och vi andra spelar sällskapsspel och myser i soffan. Någon plan på att gå ut finns väl, men vi får se om det blir genomfört.

På bättringsvägen

Att ha maginfluensa tärde hårt på vår lille kille. Det är först idag som han riktigt visar tecken på att vara på bättringsvägen. Måndagens piggelin var övergående, så han segade ihop fram emot kvällen. Det är inte roligt att se sin lille busunge ligga som en död sill på soffan och inte orka göra något alls i nästan en veckas tid. Men idag är det fart på honom igen, äntligen!
Bianca är helt överlycklig över att få gå till förskolan imorgon. Det har varit hennes stora sorg mitt i allt annat magsjuke-elände, att inte få gå och leka med sina nya kompisar. Skönt att hon trivs!

Humörhöjare.

När man har barn hemma i karantän (två friska dagar innan de får gå till förskolan) så är alla knep tillåtna för att hålla dem på gott humör. Alltså har vi bakat, pysslat, lekt med lera, gjort varm choklad och snart kommer farmor och hälsar på en liten stund.
Undrar var man ska muta dem med imorgon??

Bianca på äventyr

Glad som en lärka åkte Bianca iväg med pappa idag. De ska städa på Vikaliden och jobba lite på pappas jobb. Alternativet att vara hemma ytterligare en dag med sin jättetråkiga, sjuka lillebror gick helt bort. Hon spenderar mycket hellre dagen med sin avgudade Daniel. Så nu sitter jag här med en sovande son som enda sällskap. Ganska tyst och skönt faktiskt, men det blir fort tomt utan den lilla chatterboxen :-)

Liten magsjuk kille.

Liten och mycket ynklig är han, vår lilleman. Magsjukan har slagit klorna i honom! Stackarn..

Konstnärligt.

Här sitter vi vid köksbordet och ritar teckningar. Jättemysig eftermiddagsaktivitet som engagerar bägge barnen och stillar byxmyrorna en stund. Att det blir vackra konstverk att sätta upp här och där är ju en trevlig inredningsbonus.. :-D

Idag var det dags för första dagen i nya förskolan. Gick ju galant. Bianca är nöjd med sin nya avdelning och tänker äta lunch där imorgon. Milton tyckte det var toppen att vara i föskolelokaler igen och körde direkt igång med bil-lek och klossbygge. Det känns bra i föräldrahjärtat.

Dessutom har Bianca och jag skaffat oss en kvällshobby, vi bygger pussel. Idag köpte vi ett supersvårt, 1000 bitar och spegelvänt. Önska oss lycka till!!

Nytt ord

Milton pratar ju konstant, men oftast rappakalja. Han har ord, för det viktigaste funktionerna; mamma, pappa, Bianca, äpple, katt, kaka, jacka och några till, men idag kom ett hel nytt, "paffa". Det är farfar det!!

Pippi

Sötaste lill-killen står uppflugen på en stol vid fönstret och ropar på fåglarna "piiii-piiii" "piiiii-piiiiii". Tyvärr är de någon annanstans (antagligen nångonstans där de får käk) och vill absolut inte visa sig, till sonens stora sorg.

Fri lek

Vem behöver leksaker? När det finns sopkvast och sopskyffel.. Barnen har lekt hästkapplöpning ("hästarna" hette visst Guld-Sara och Silver-Emma) och nu är de omgjorda till danspartners och så har vi dansbana på vardagsrumsgolvet (pappsen grejar så då spelas traditionsenligt Lasse Stefanz på stereon, men det var väl ingen som trodde att han är riiiiktigt som han ska numera? *s*)

Igår var härliga Kode-familjen här, och inte heller då brukades leksaker. Nejdå, det lektes mest snurrlekar på golvet, byggdes inte-nudda-mark-banor på golvet och hoppades i soffan.

Det är härligt att se ungarna härja..