Lillan har så smått börjat le. Några få, men underbart ljuvliga, leenden har hon bjussat mig på och det är en mycket speciell känsla som sprider sig i kroppen vid de tillfällena. Hon är ljuvlig då, vår prinsessa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar