Det fanns ett liv efter flytten. Det som bara skymtat bak horisonten ett tag. Men nu är vi nästan hemmastadda i nya huset och det är SÅ skönt.
Julen kom och gick.Dn var mysig och fin, och fylld av god mat, familj och skratt. Precis som det ska vara.
Nu har jag och barnen jullov och vi bara latar oss. Mormor är och hälsar på och vi gör egentligen ingenting alls, någon av oss. Eller ja, barnen leker såklart! De springer runt, runt, runt. Varv på varv genom köket, vardagsrummet och hallen. Underbart med spring i benen!
Bilder kan jag inte bjuda på några. Jag vet inte var jag har kameran :-) Men den kommer nog snart fram skulle jag tro, de sista lådorna packas upp allt eftersom...
måndag, december 27, 2010
söndag, november 21, 2010
Till Daniel
Älskade, älskade Daniel. Grattis på din 35-årsdag.
I åtta år har du varit mitt allt. Du är en helt fantastisk man på så många sätt och jag beundrar din förmåga att alltid vända allting till något positivt. Jag brukar likna livet med dig med ett spännande äventyr. Man vet aldrig vad som väntar runt nästa hörn. Jag känner dig utan och innan och ändå upphör du aldrig att överraska mig.
Idag fyller du 35 år. Det du har åstadkommit under dessa år är otroligt. Inte bara ditt företag utan framförallt våra underbara barn och vårt liv tillsammans. Dina barn avgudar dig. Bianca skryter om sin pappa som kan "äta kiwi med skalet på och lägga tak på tak" och Milton som många gånger säger "pappa" när han egentligen menar "mamma". Milton som står i fönstret på kvällarna och väntar på att få se dina billyktor på parkeringen. Bianca som kryper upp i ditt knä och pratar om vilken sportbil ni två ska ha nästa gång. Våra barn som bägge två är små minikopior av dig. Jag hoppas innerligt att de har ärvt många av dina egenskaper för det kommer vara dem till stor nytta i livet.
Du är min trygga famn, den som får mig att må bra när allt är på tok. Den som gett mig familj och äventyr, vardag och fest. Världen hade varit en kall och tråkig plats utan dig.
Jag älskar dig så innerligt, min Daniel!!
/Erica
I åtta år har du varit mitt allt. Du är en helt fantastisk man på så många sätt och jag beundrar din förmåga att alltid vända allting till något positivt. Jag brukar likna livet med dig med ett spännande äventyr. Man vet aldrig vad som väntar runt nästa hörn. Jag känner dig utan och innan och ändå upphör du aldrig att överraska mig.
Idag fyller du 35 år. Det du har åstadkommit under dessa år är otroligt. Inte bara ditt företag utan framförallt våra underbara barn och vårt liv tillsammans. Dina barn avgudar dig. Bianca skryter om sin pappa som kan "äta kiwi med skalet på och lägga tak på tak" och Milton som många gånger säger "pappa" när han egentligen menar "mamma". Milton som står i fönstret på kvällarna och väntar på att få se dina billyktor på parkeringen. Bianca som kryper upp i ditt knä och pratar om vilken sportbil ni två ska ha nästa gång. Våra barn som bägge två är små minikopior av dig. Jag hoppas innerligt att de har ärvt många av dina egenskaper för det kommer vara dem till stor nytta i livet.
Du är min trygga famn, den som får mig att må bra när allt är på tok. Den som gett mig familj och äventyr, vardag och fest. Världen hade varit en kall och tråkig plats utan dig.
Jag älskar dig så innerligt, min Daniel!!
/Erica
lördag, november 20, 2010
Spökfest
tisdag, november 16, 2010
onsdag, november 10, 2010
Hej, mitt vinterland.
Så kom snön. Det är halt, blött och slaskigt. Värmepumpen går på högsta för att mota bort kylan. Thermovantar och tjockmössor är framrotade och vinterkängorna framställda. Det är beckmörkt redan klockan fem på eftermiddagen och man somnar i soffan klockan 20.30.
Ändå är det mysigt. Barnen är lyckliga. De har byggt snögubbar på förskolan och rullat jättestora snöklot. De gör spår på altanen och har snöbollskrig.
Mitt på dagen blir det lite extra ljust tack vare snön och på kvällen får vi anledning att tända värmeljus och ta fram filtar att vira in oss i. Och snart kommer julen också...
Ändå är det mysigt. Barnen är lyckliga. De har byggt snögubbar på förskolan och rullat jättestora snöklot. De gör spår på altanen och har snöbollskrig.
Mitt på dagen blir det lite extra ljust tack vare snön och på kvällen får vi anledning att tända värmeljus och ta fram filtar att vira in oss i. Och snart kommer julen också...
fredag, oktober 22, 2010
Ibland orkar man helt enkelt inte hålla ögonen öppna.
Det råder ett ovanligt lugn i huset. Det enda som stör friden är diskmaskinens surrande och värmepumpens brummande. Annars är allt som hörs lugna, djupa andetag. Katten sover under sängen. Milton sover raklång i soffan (Han vaknade mitt i sin middagslur och ville kramas, det tog inte långt tid innan han sov igen, men vem har hjärta att bära in honom i sitt svala rum, till en kall säng nu, inte jag iaf..) och Bianca sover gott mitt i kuddhögen/slottet hon byggde i vår säng. Det blev nog för mysigt där bland alla filtar och kuddar och täcken tror jag.
Undra hur länge den här tystnaden varar?
Undra hur länge den här tystnaden varar?
torsdag, oktober 21, 2010
Lediga
Lilla (stora..) tjejjan. Nybadad och ledig från förskolan och femårsgruppen (-Va, ska det snöa, då vill inte jag gå till skogen, jag vill vara hemma och göra snögubbar) Det passar den här tröttmamman bra. Inget körande fram och tillbaka, ingen tidspassning och framförallt en "skrota hemma-dag" som vi väl behöver.. Det är sådana här dagar som hon har tid att ta fram sin Micki-spis med attiraljer och laga en riktig brakmiddag, framdukad med finporslinet på bordet i hennes rum. Sådana här dagar som jag har tid, ork och lust att plocka fram mjöl, ägg och smör och baka kaka. Underbart är det!!

Kan själv
måndag, oktober 11, 2010
Oktober.

Snart har halva oktober gått. Tiden rusar ju, som bekant, iväg och snart är det dags för Bianca att fylla år igen. Jisses.. Nåja, det är ju en månad kvar och innan dess har vi lite andra födelsedagskalas att klara av. Oktober är en överhuvudtaget kalastät månad. Större delen av min familj fyller ju då, men även de flesta av Biancas jämnåriga kompisar har prickat in oktober som sin månad. Tur man gillar tårta :-)
Igår åkte vi på utflykt till Borås Djurpark. Det var mycket uppskattat av bägge barnen, djur är roligt att titta på. Pingvinerna facinerade dem båda två en bra stund, så även björnarna som valde att bada precis bredvid vår lunchplats. Och som avslutning på en lång, härlig dag bjöd vi hem familjen Johansson på söndagsmiddag till Biancas stora glädje.
Idag är det säsongsavslutning på fotbollen. Det ska grillas korv och drickas festis. Kommer nog bli livat..
Igår åkte vi på utflykt till Borås Djurpark. Det var mycket uppskattat av bägge barnen, djur är roligt att titta på. Pingvinerna facinerade dem båda två en bra stund, så även björnarna som valde att bada precis bredvid vår lunchplats. Och som avslutning på en lång, härlig dag bjöd vi hem familjen Johansson på söndagsmiddag till Biancas stora glädje.
Idag är det säsongsavslutning på fotbollen. Det ska grillas korv och drickas festis. Kommer nog bli livat..
lördag, oktober 09, 2010
Upp i luften, över stan.

Igår "omsatte" vi en bröllopspresent. Presentkortet från Live-it blev en ballongfärd över Göteborg. Vilken upplevelse!! Det går inte att beskriva känslan i att "långsamt" lyfta upp över träden och driva iväg med vinden. Mot slutet av resan "väntade" vi in ett Ryanair-plan som skulle landa på Säve och det var nog den enda gången i våra liv som vi någonsin kommer befinna oss ovanför ett flygplan i luften :-)
Landningen blev en intressant historia där vi drev fram strax över Lillebys hustak och till sist tog mark mitt på en REJÄLT vattensjuk äng.
Blöta om fötterna och svettiga efter att ha släpat både ballong och korg tvärs över ängen drack vi kaffe och åt pepparkakor och småpratade en stund innan vi trötta och nöjda fick åka hem.
Landningen blev en intressant historia där vi drev fram strax över Lillebys hustak och till sist tog mark mitt på en REJÄLT vattensjuk äng.
Blöta om fötterna och svettiga efter att ha släpat både ballong och korg tvärs över ängen drack vi kaffe och åt pepparkakor och småpratade en stund innan vi trötta och nöjda fick åka hem.
torsdag, oktober 07, 2010
Count my blessings..
söndag, oktober 03, 2010
Gäsp
Man blir trött av att ha morgonpigga barn. Eller morgon och morgon, så här i hösttider räknas väl 0500 som natt?? Oavsett så var det vad klockan var när våra ljuvliga små avkommor piggnade till idag. Det är synd att säga att vi föräldrar gjorde detsamma.
Men visst, det är väl mysigt att vara hoppkudde åt barnen och leka te-bjudning på sängkanten med sin ett och ett halvt-åring klockan sex på morran? Det blev nästan som avkoppling när jag väl kom till jobbet (fast ändå inte, galet mycket folk hela dagen, de ville ju inte ens gå hem efter stängning..)
Så nu kallar kudden högt och tydligt. Är lika bra att hörsamma kallelesen, då jag imorgon ska göra min allra första tidiga morgon sedan jag började jobba. Alltså vara på jobbet 6,45. Gäääääsp!
Men visst, det är väl mysigt att vara hoppkudde åt barnen och leka te-bjudning på sängkanten med sin ett och ett halvt-åring klockan sex på morran? Det blev nästan som avkoppling när jag väl kom till jobbet (fast ändå inte, galet mycket folk hela dagen, de ville ju inte ens gå hem efter stängning..)
Så nu kallar kudden högt och tydligt. Är lika bra att hörsamma kallelesen, då jag imorgon ska göra min allra första tidiga morgon sedan jag började jobba. Alltså vara på jobbet 6,45. Gäääääsp!
fredag, september 24, 2010
Fint besök
Idag får vi fint besök. Mormor och moster kommer och hälsar på. Det är lång väntan för en förskolefri Bianca, men nu är det bara ca en timme kvar. Hon ska nog stå ut..
Mamman går och drar i alla skåp och förvaringsutrymmen, sorterar ut gamla barnkläder för vidarebefodring till loppis respektive Kosovo, leksaker packas ner i flyttlådor och garderober gås igenom. Maaaaassor av gamla fula kläder har fått flytta ut. Det är märkligt att man samlar på sig så mycket genom åren. Vi får bli bättre på "en in en ut" helt enkelt..
Mamman går och drar i alla skåp och förvaringsutrymmen, sorterar ut gamla barnkläder för vidarebefodring till loppis respektive Kosovo, leksaker packas ner i flyttlådor och garderober gås igenom. Maaaaassor av gamla fula kläder har fått flytta ut. Det är märkligt att man samlar på sig så mycket genom åren. Vi får bli bättre på "en in en ut" helt enkelt..
tisdag, september 14, 2010
Hos frisören

Nu har lilleman varit hos frisören för första gången. Hans hårburr såg ut som en blondare variant av svinto så när jag och Bianca var och klippte oss passade vi på att slänga upp Milton också i frisörstolen. Han var minst sagt skeptisk. Vad sysslade tanten med egentligen? Nej, det där tänkte han inte vara med om. Tur att frisören är snabb i vändningarna, för han vred och ålade sig som en mask. Nu ser han ut ungefär som han gjort hela tiden, men med aningens mindre burr högst upp. (Håret lockar sig dock inte längre lika bedårande bak i nacken som det gjorde innan saxens framfart, men det är bara en tidsfråga innan det är lika långt igen tack och lov)
söndag, september 12, 2010
Efter en lång helg.
Två trötta små barn sover sött i sina sängar. En trött mamma och en trött pappa har kollapsat i soffan. Det har varit en intensiv helg för alla i familjen. Men nu är det stora saker på gång...
onsdag, september 08, 2010
Femårsgruppen.
Idag är det en mycket efterlängtad dag. Idag börjar "femårsgruppen". Idag börjar förberedelserna inför nästa år, skolåret.
Alla -05or på hela förskolan kommer träffas två gånger i veckan för att lära känna varandra och bli en sammansvetsad grupp inför skolstart. De ska ha gymnastik, de ska gå till skogen och de ska leka grupplekar. Alla ska ha egen ryggsäck med frukt, vattenflaska och sittunderlag. Alla ska ha egen ryggsäck med mjukisbyxor och t-shirt. Alla ska bli "stora".
Alla -05or på hela förskolan kommer träffas två gånger i veckan för att lära känna varandra och bli en sammansvetsad grupp inför skolstart. De ska ha gymnastik, de ska gå till skogen och de ska leka grupplekar. Alla ska ha egen ryggsäck med frukt, vattenflaska och sittunderlag. Alla ska ha egen ryggsäck med mjukisbyxor och t-shirt. Alla ska bli "stora".
onsdag, september 01, 2010
Nu kommer orden.
Ja, nu har det börjat lossna liiiite, liiiite grann. Han har ju länge sagt mamma, pappa, Bianca (Aij-ah) titta och där, men på senaste tid har det även kommit ord som katt, tack, skinka (sa han igår..) och idag då..."skål"...
måndag, augusti 23, 2010
Så där ja..
Så, nu har vi fått fiska upp honom då..
Inte för att det var speciellt dramatiskt. Han gled ner över bryggkanten. Annika reagerade innan någon annan hann blinka och hoppade i efter honom. Upp kom han blöt, kall och olycklig men välbehållen. Annika kom upp lika blöt och kall men vid ett betydligt bättre humör. Hon var dagens hjälte och fick dessutom anledning att byta klänning inför kvällens kräftskiva.
De är bra de där flytvästarna!!
Inte för att det var speciellt dramatiskt. Han gled ner över bryggkanten. Annika reagerade innan någon annan hann blinka och hoppade i efter honom. Upp kom han blöt, kall och olycklig men välbehållen. Annika kom upp lika blöt och kall men vid ett betydligt bättre humör. Hon var dagens hjälte och fick dessutom anledning att byta klänning inför kvällens kräftskiva.
De är bra de där flytvästarna!!
måndag, augusti 09, 2010
På onsdag

På onsdag är det dags för den här lille sötskrutten att börja förskolan. Han är väl förberedd inför detta oerhörda. Han äter själv, med sked och gaffel och dricker ur vanligt glas. Han sitter utan bygel på sin triptrap-stol, han har flyttat över till eget rum (och stor säng, på försök). På hans krok i hallen hänger regnställ, fleecejacka och vanlig jacka. Under står på en prydlig rad tygskor, gympisar och gummistövlar och i lådan finns keps, regnhatt och tunn tygmössa. I garderoben ligger nya outfiten och väntar. Han är verkligen så förberedd som en ettåring kan bli.
Men hur ska mammor förbereda sig? Inte hjälper det att köpa nya stövlar. Inte heller är det till någon större nytta att man kan äta fint med kniv och gaffel. Ett glas vin kanske? Imorgon kväll, den sista kvällen. Men det hjälper nog inte stort. Denna mamman är INTE redo för dagisstart!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








